Om Svenskt översättarlexikon
Världens författare kommer till oss via översättningar och genom enskilda översättares arbete. I Svenskt översättarlexikon blir översättarna – de som har skapat halva den svenska nationallitteraturen – synliga med biografi, porträtt och verkförteckning. Lexikonet utvidgas kontinuerligt med nya artiklar och är fortfarande under utveckling. I första omgången presenteras avlidna svenska och finlandssvenska översättare.
Den nya databasen har utvecklats på Södertörns högskolebibliotek under medverkan av litteraturvetare, språkhistoriker, översättare och kritiker. Eftersom översättarna är en yrkeskår som av tradition har arbetat i skymundan är artiklarna i Svenskt översättarlexikon ofta resultat av omfattande grundforskning.
Eufemiavisorna
De medeltida Eufemiavisorna, skrivna på knittelvers, tillhör den litteratur som brukar betecknas "riddarromaner". De tre dikterna är – möjligen i konkurrens med helgonlegenderna – Sveriges äldsta egentliga fiktionslitteratur. Den spreds av och vände sig till samhällets yppersta elit. När dessa spännande och romantiska berättelser spreds över Europa i olika handskrifter på olika språk var begrepp som original och översättning ännu inte definierade. De svenska ”vändningarna” av Eufemiavisorna kan utifrån vår tids synsätt kallas omgestaltningar eller parafraser.
Ernst Wallmark, 1834–1910
Ernst Wallmark kan ha varit Sveriges flitigaste sångöversättare under 1800-talet. Han översatte ett tjugotal operor, 111 operetter, 36 enklare sångspel och talpjäser: vaudeviller, enaktare, lustspel med kupletter eller spexartade upptåg. Många av hans översättningar framfördes hundratals gånger; hans översättning av Gounods Faust så sent som på 1990-talet.
Översättarnas materiella villkor i Sverige
Översättarnas materiella villkor är intimt förknippade med vårt lands språkutveckling och bokmarknadens förändringar. Men mycket lite forskning har hittills bedrivits på området. Frågan om översättarnas villkor berör inte bara översättningspraxis och olika källspråks status. Viktigt är också att definiera översättargruppen som en professionell yrkeskår med möjligheter att försörja sig på kvalificerat arbete. En ojämn kamp har förts för att vinna acceptans hos förläggarna för att översättningsarbete kräver en rimlig ersättning.
Sveriges Författarförbunds översättarsektionen har i dagsläget omkring 550 medlemmar. Översättarnas status markeras bl a genom att Svenska Akademien sedan 1953 delar ut ett särskilt pris för utmärkta översättningar och ett Elsa Thulin-pris utdelas genom Sveriges Författarförbunds försorg. Översättaren (och översättarens arvingar 70 år efter hennes/hans död) har i dagens läge upphovsrättsligt skydd för sin egen översättning.